My Truth

De flesta bloggare kommer nog förr eller senare till en punkt där man frågar sig själv Varför bloggar jag? På den frågan finns förmodligen lika många svar som det finns människor som bloggar. Kanske är det ett forum för politiska åsikter, ett utlopp för en passion som ingen vet om eller i många fall något så banalt som en alldeles egen plats i livet och i cyberspace som man har full kontroll över.

Jag började blogga för att jag var uttråkad en februarilördag i Gävle. Det var inte mer genomtänkt än så. Sedan utvecklades bloggen till en slags onlinedagbok som egentligen bara fanns där för mig. Jag hade egentligen aldrig någon tanke på att någon annan än jag själv och möjligtvis några kompisar skulle ha lust att läsa om mitt lilla liv. Det är det inte heller, cirka 100 personer i veckan går in på den enligt bloggportalen. Några fler om ska lita på sitemeter. Men det är inte viktigt i det här sammanhanget. För mest av allt så har bloggen för mig blivit ett sätt att skriva. Jag har alltid älskat att skriva. Brukade till och med vara ganska bra på det. Men jobbet som tv-journalist har nära nog tagit död på den förmågan eftersom de flesta texter jag skriver nu får vara max 30 sekunder långa.

Är ni med så långt? Var uttråkad, saknade skrivandet och ville att kompisar långt borta skulle kunna surfa förbi för att se vad som hänt i mitt liv. Onlinedagbok alltså, men detta i ordets allra grundaste bemärkelse eftersom jag aldrig skulle drömma om att skriva om något som är känsligt eller närgånget. Jag är en mycket privat person och det tar åratal att komma innanför mitt pansar, om man någonsin gör det.

Jag skulle heller aldrig drömma om att skriva något här som jag inte hade guts att säga till någon i verkligheten. Allt jag skriver står jag för, fullt och fast, jag är ju inte anonym precis. Jag skulle heller aldrig skriva om något som gör mig ledsen, upprörd eller sur på riktigt.

Här skriver jag om banala saker, flyktiga tankar, plötsliga infall, passerande ilskor, oväntade och väntade känslor, irritationer, reflektioner och annat under kategorin banaliteter. Utan att det betyder något för någon annan än mig. Utan att någon ska känna sig träffad.

"What you perceive, your observations, feelings, interpretations, are all your truth. Your truth is important. Yet it is not The Truth."

Linda Ellinor

Nere

Fy fan vad trist. Lördag kväll, hemma själv. Inget raj raj på karaokeklubben eller Mosebacke för mig. Har känt mig halvsjuk hela veckan, har superont i halsen och är allmänt energilös. Inget känns kul liksom. Tänker mycket på jobbet och har svårt att ta mig för med saker här hemma, ganska apatisk överlag faktiskt.

Så när vi ikväll skulle börja göra oss i ordning för utgången så kändes det inte alls kul utan bara jobbigt. Satt i duschen under strilande kokhett vatten jättejättelänge tills Andy kom och frågade vad jag höll på med. Och jag ville inte göra honom besviken, men mest av allt ville jag inte känna mig som jag gjorde. Olust inför att gå ut och ha kul. Drog ut på det, satt i soffan i morgonrock länge, håret i turban alldeles för länge sådär så att det blir för torrt för att kunna göra något av. Jag väntade på att suget skulle komma, men det gjorde det inte. Så jag sa till Andy att han skulle åka i alla fall.

Jag jobbar så mycket och på så pass konstiga tider att jag helt enkelt är för trött för att uppskatta min fritid. How's that for a life? Tragic.

Så sitter man hemma i den fula soffan i andrahandstvåan en lördagkväll och konstaterar att kanske är det inte så himla kul att bo i Stockholm i alla fall?

Jag förstår inte

Asså detta fattar jag inte. Föreningssparbanken har bytt namn till Swedbank. So far so good, det är ju förståeligt om de vill ha ett namn som är mer gångbart internationellt. Men om man ska tro reklamkampanjen så uttalas detta Swedbank så här: Sveddbank. Heh??? Sweden, swiiden som vi uttalar det, borde ju rimligtvis vara utgångsläget för bankens nya namn och uttalet borde rimligtvis vara swiidbank (ja ni får ursäkta, fonetisk transkription har aldrig varit min starka sida). Men som det uttalas nu är den enda rimliga förklaringen att de stavar det fel, att det borde vara Suèdebank, efter franskans ord för Sverige. För det är precis så det låter. Snälla, kan någon förklara detta mycket irriterande uttalsmysterium för mig?

Vuxentest

Körkort
Bil
Matservis
Ica kort
Hemförsäkring
Eget boende
Fast inkomst
Finglas
Betalkort
Barn
Sambo/make/maka
Spelar bingolotto
Tippar på lördagar
Internetbank
Organiserat skafferi
Färsk mat i kylskåpet
Slänger dina håliga sockar
Går på reklamer på tv
Har fläckbortagningsmedel hemma
Pensionsfond
Sopsorterar
Prenumerar på någon dagtidning
Prenumerar på Allers/Hemmets veckotidning
Letar middagstips
Blir arg när skorna inte står på sin plats
Får majoriteten av post i räkningsform
Har en stavmixer
Äter söndagsmiddag
Försöker att inte svära
Sorterar tvätt
Har en krok i badrummet märkt "Gäster"
Mobilabbonemang
Hemtelefon
Veckohandlar
Medlem i hyresgästföreningen
Kuddar för prydnad
Fler än 5 kryddor hemma
Fruktskål på bordet


18 av 38. Inte ens halvvuxen. Vid 32 års ålder.

Hur vuxen är du?

Alla måste läsa...

...den här krönikan om arbetslöshet av Lena Sundström. Insiktsfullt, känslosamt och förbannat bra skrivet!

Fredag igen

Nog är det väl märkligt hur tiden bara går och går. Och den går snabbare ju äldre man blir. Minns ni hur ett sommarlov kunde te sig oändligt när man var liten, eller hur två år sedan var så länge sedan att det kändes som en annan galax? Andy berättade att en av hans bästa vänners pappa hade en väldigt bra teori kring det där. Den går ut på att när man till exempel är sju år så är de sju åren ens enda referensram, allt man mäter gör man utifrån de sju åren man levt. Därför blir ju ett sommarlov oändligt, för det är ju 2 av dom 84 månader man levt. Men när man är 50 år så är ju två månader av de 600 månader man hunnit med att leva bara som en fis i rymden. Get it? Så vänta ni bara, tiden kommer att gå snabbare, och snabbare och snabbare. Sedan dör vi.

Igår blev jag glad. Efter sista sändningen hade en vänlig tittare ringt in till växeln och sagt att han/hon tyckte att jag var väldigt duktig och proffessionell. :-) Det kommer jag att leva på länge. Änglar finns.

Jag ska vara sjuknärvarande på jobbet, ont i halsen, lite febrig samt rethosta. Men skam den som ger sig.

Ikväll ska jag laga svensk biff som är rosa i mitten, en god rödvinsreducering och förmodligen en potatisgratäng med massor av vitlök så att jag blir frisk tills i morgon när vi ska på karaoke samt Raw Fusion på Mosebacke.

Grattis världen...

till två nya små människor!!!

Den första anlände igår den 25 oktober, namnet är ännu okänt, men det är en flicka. Texten i mms:et lät så här: "Här är hon det lilla underverket som såg nattens himmel klockan fem över ett." De stolta föräldrarna heter Jenny och Daniel. Jenny och jag pluggade till journalister ihop i Umeå. Daniel utbildade sig till systemvetare med inriktning på 3D, han äger numera en sushirestaurang. Personligen kan jag inte se att hon är lik någon av dem än så länge. Kanske är överläppen väldigt mycket Jenny.



Den andra nya lilla människan anlände med väldig brådska i dag, fast det skulle ha varit flera veckor kvar. Även hans namn är höljt i dunkel, men så här stod det i mms:et: "En liten gutt på 2200 gram kom till världen i dag. Läs mer på www.familjentinderfjall.blogspot.com" Jag lärde känna Jennie när jag gjorde praktik på TV4 Västerbotten, och det var vi som backpackade ihop i Thailand när jag träffade Andy. Jennie är numera gift med Andreas men jag tycker nog att den pyttelille gutten har Jennies näsa.

Och tant Cecilia gråter några blödiga tårar av stolthet och förundran över livets storhet.

Framgång

Man vet att man går igenom när en som är anställd på samma arbetsplats kommer fram och och frågar: "Ursäkta, men är du scripta?".

Ha ha.

Dove Evolution

Kommentarer överflödiga...

Midnatt

Paketen är inslagna, korten är skrivna. Det är älsklingens stora dag i morgon. Jag tycker att det är väldigt viktigt med födelsedagar. Väldigtväldigt viktigt till och med. Och då inte bara min utan också dom som jag har nära.

Så nu ska han bli spoiled rotten. Massage inbokad, favoritölen köpte jag på flygplatsen i Bryssel och Acne-hoodien han så länge trånat efter ligger inslagen i världens coolaste paket som de fixade i butiken vid Norrmalmstorg tidigare i dag. På kvällen går vi ut och äter, det gör vi aldrig numer eftersom han inte har något jobb. Och då kommer även en weekend i Paris att utdelas, med flyg och hotell!

Det är nästan lika bra som att fylla år själv!!!

fuck

pissmåndag. orkar inte ens använda versaler. fått munsår. great med mitt yrke. all planering jag gjort förra veckan på jobbet revs upp av chefen som kom tillbaka från semestern i dag. does wonders for your confidence...

men, i love my boyfriend more than ever. solstrålen. han som får mig att skratta, slappna av och vara glad genom att bara vara nära mig. min bästa vän. and lover såklart.

maskeraden med jobbet var hysteriskt rolig. flera skandaler, men my lips are sealed. hade kostymavund hela kvällen, alla var sjukt bra utklädda och jag var en tönt.

Hav, båt, färja, strand

Det är temat på firmafesten ikväll. Alla måste vara utklädda. Jag vet inte vad jag ska vara. Förmodligen blir det något aptråkigt strandtema i stil med "jagskapåmaskeradmenvilländåsesnyggut". Skittöntigt alltså. Men jag vägrar att lägga ut en massa pengar på maskeradkläder.

Det blir nog kul. Hoppas att Bengt Magnusson kommer som ankare.

Ps

Den har bluetooth också!!! Och ramminnet är uppgraderingsbart till 4 gig!!! OCH den har ett års hämtservice!

Happy days!

Nu är den beställd! HP nx 7400. 1024 gb ram-minne, 80 gig hårddisk, Intel Duo processor (alltså det senaste och bästa) samt bright viewskärm som på minussidan kan vara lite blank men på plussidan gör den allting mycket snyggare! 7900 spänn! Nu är det bara att vänta. Beställde även en iPod video 30 gb samt en trådlös mus. iPoden unnade jag mig för att datorn blev så billig och för att jag velat ha en sådan i tusen år ungefär. I can't WAIT!!!

Jag ÄLSKAR teknik!!!

Så ska jag ha det

Ikväll var vi på middag hos några bekanta. Massor av folk, barn och hundar. Så vill jag ha det när jag blir stor. Liv och rörelse och saker som händer. Inte tyst och tråkigt som hemma hos mig när jag var liten. Ensambarn sux. Man kunde höra klockan ticka i köket under middagen.

Andys äldsta storasyster Nikki är med barn, hon ringde i dag och var over the moon. Uncle Andy;-) Och jag blir Aunty Cecilia.

Bra dag på jobbet i min nya knallröda stickade lilla klänning. Kände mig riktigt duktigt dessutom. Betoning på riktigt.

Drevet går...

Ja ja, så har finansministern också syndat. Svart städhjälp och barnvakt minsann...

Samme man som klurade ihop budgeten där a-kassan sänks men avgiften höjs, en massa andra bra arbetsmarknadspolitiska insatser tas bort helt och fastighetsskatten slopas. Jag är helt övertygad om att det ena tar ut det andra. Helt säkert. Alla höjda avgifter äter upp de där extra kronorna man får. Samtidigt som vi får ett Sverige med ökande klassklyftor och där de svaga blir svagare samtidigt som de rika blir ännu rikare.

Det börjar stinka surt och unket. Orutinerat, oproffsigt och framförallt inte alls trovärdigt. Hur kan man INTE kolla sina ministrars tidigare förehavanden? Borde man inte lärt sig av det förgångna med tobleronebitar och allt vad det heter?

Jag har bara en sak att säga:

Skyll er själva ni som röstade på alliansen! Så går det.

?

Hur kan det komma sig att vissa människor kan bete sig hur som helst och ändå landa på fötterna? Gång på gång missköter de sig, men de lyckas alltid med ett välsmort munläder och en stor dos bristande självinsikt klara sig ur de situationer de själva skapat. Situationer där andra människor (medarbetare) blivit sårade och ledsna. Kanske har de till och med slutat på arbetsplatsen på grund av det.

Man tycker ju att det där med att sparka neråt och slicka uppåt kanske borde funka ett tag, men att det till slut upptäcks av någon i rätt position. Jag undrar hur det ens är möjligt att snacka sig till ett jobb, att få en post som vissa kompetenta, drivna, engagerade och duktiga journalister aldrig ens vågar drömma om när det enda driv man själv har är att få bestämma och klättra uppåt på stegen? Kan någon svara mig på det? För jag tycker att det är jävligt underligt.

It's fucked up. Riktigt jävla superfuckedup och i dag är jag besviken på världen och på journalistbranschen. Och så blir jag så jävla förbannad på mig själv för att jag är naiv på gränsen till imbecill, och för att jag faktiskt tror att the good guys always win. Men så är det inte på riktigt, i den riktiga världen är sannningen den att ont blod förgås inte så lätt.

Helgen var bra men för kort.

Jobbet har varit ok. Bara det. Ok men inte bättre. Kommentarerna har låtit i stil med: "Jo, men det såg väl bra ut." "Intervjun blev ju riktigt bra." "Du såg riktigt bra ut i dag." Och då inte med stark betoning på riktigt.

Bullocks. Var det dåligt så säg det. Var jag ful och hade en opassande frisyr så säg det. Och var jag duktig och fin så bred på lite grann. Det kan man bjuda på. Orden "väl" och "riktigt" och "ju" passar inte ihop med beröm, de tar udden av allt.

Nu ska jag sova middag. Förhoppningsvis vaknar jag upp till en rättvisare och ljusare värld där jag helt plötsligt blivit världsbäst på det jag gör och inte bara "riktigt duktig" eller just det med betoning på riktigt.

Hmmm...

I dag ser jag ut som en amerikansk flygvärdinna med stort, fluffigt hår och en kavaj som är lite för färgsprakande. Ibland blir det bra och ibland blir det mindre bra helt enkelt.

Just nu tänker jag bara på att sova. Och på att jag snart får min nya dator.

TGIF

Mina senaste inlägg blev kanske lite väl högtravande. Jag trillar dit ibland, the meaning of life and all that crap. Vill förtydliga följande: 1. Jag pensionssparar INTE. 2. Jag reser upp alla mina pengar. 3. Jag unnar mig det mesta jag vill ha inom mina ekonomiska begränsningar. Min egen dagliga carpe diemkamp liksom. Däremot är jag superdålig på att tala om för mina nära hur mycket jag tycker om dem. Bättring lovas.

Äntligen fredag. Kroppen och huvudet är trötta. Stugan i Dalarna väntar med promenader i höstsolen, brasa i öppna spisen, en oläst bok och mammas mat. Sweet.

Kelly Slater vann sin åttonde world title i Mundaka i dag. Han är en maskin.

...och en sista

Saknad

Så liten plats en människa tar på jorden.
Mindre än ett träd i skogen.
Så stort tomrum hon lämnar efter sig.
En hel värld kan inte fylla det.

Så litet en människas hjärta är.
Inte större än en fågel.
Rymmer ändå hela världen
och tomma rymder större än hela världen
ändlösa tomma rymdskogar av tystnad sång.

Ingrid Arvidsson




(Alla dikter i Poesi på väg går att läsa här)

Bara en till...

Böcker med små bokstäver
och stora tankar
gör mig yr.
Är det vad bin kan känna
vid randen av en blommig, utsirad bägare,
bräddfylld med vatten?

Khayri Mansur

Stockholm topp 5

1. Diversity

2. Creativity

3. Beauty

4. Friends

5. Poesi på väg. I LOVE Poesi på väg. Små dikter i tunnelbanan, tänkvärda och lagom långa för att man ska hinna läsa några gånger och reflektera. Världens bästa idé.

Famn som bär mig idag.
Öppen är du som havet,
som ett vårhav i solen.

Ingen stänger du ute,
ingen stänger du inne.
Ditt enda grepp är din värme.

Famn som bär mig idag -
bär mig också i morgon,
i morgon när jag förnekar dig.

Anna Greta Wide

Så går ett liv och kommer aldrig åter

Det slarvas för mycket med livet. Det klagas och gnälls och ägnas allt för mycket energi åt meningslösa ting. Man pensionssparar i fonder för att kunna leva gott om 35 år när man går i pension. Man unnar sig inte den där 3000-kronorsjackan medan man fortfarande är ung och vacker och kan bära upp den ordentligt. Man tänker att nästa år kanske jag gör den där resan jag alltid drömt om eller så tar jag tjänstledigt från jobbet för att ägna mig helt åt något som gör att jag känner att jag lever fullt ut här och nu. Man talar för sällan om för sina närmaste hur mycket man älskar dem och uppskattar dem.

För tänk om:

Du aldrig får uppleva din pension.

Du aldrig blir gammal.

Du nästa år den här tiden inte kan resa.

De du älskar mest försvinner innan du hunnit berätta hur mycket de betyder för dig.


På min dödsbädd kommer jag inte att tacka mig själv för alla de timmar jag jobbade över eller ägna en tanke åt min framgångsrika karriär. Jag kommer inte heller att vara glad åt att jag sparade mina pengar på banken i stället för att leva i nuet. Men jag kommer att räkna mina kärlekar, min familj, mina barn och barnbarn, de som jag hållit nära och de som funnits vid min sida genom allt.

För det är det enda som betyder något.

All världens orättvisa

Det är förmodligen cancer. Elakartad och långt framskriden i lever eller kanske bukspottkörtel. Han är för svag för att göra alla prover så de vet inte än. Han kan knappt ta sig från sjukhussängen till rullstolen. Världens snällaste Sören som alltid kokade varm oboy år mig och Tesan på morgnarna i Vintjärn. Sören som aldrig tjatade eller blev arg. Sören som aldrig drack på familjefesterna och var chaufför åt alla andra och som alltid diskade efter maten. Han jobbade heltid på Scania ända till i fredags, han har inte ens hunnit gå i pension. Trofast och lojal. Och fullständigt livrädd för sjukhus.

Nu ligger han på intensiven i Falun och är 20 kilo mindre än för ett år sen. Vi försöker hålla hoppet uppe för de närmaste men oron sänker sig sakta som ett stort svart och jävligt orättvist moln över oss alla.

Nu är det dags

I dag ska jag bestämma vilken laptop jag ska köpa. Det blir HP. Deras nya reklamkampanj hjälpte, klicka på View the ads. Den med JayZ och Shaun White är bäst.

Har jag tur hittar jag också ett klädesplagg som kan sitta bra och snyggt på min trinda lekamen.

Min kusin (=nästansyster) ringde nyss. Hennes pappa ligger på sjukhus. Magen knyter ihop sig som ett nystan av ormar. Nejnejnejnejnej.

Krocket is an evil game

Vad har du gjort i dag frågade kompisen? Jag har varit bakis, svarade jag. Men det är väl ingen aktivitet, sa hon, det är ju ett tillstånd!

Joho, det är visst en aktivitet. Och ibland är det helt underbart att bara vältra sig i den. Tycka synd om sig själv, stöna lite när man reser sig upp från soffan för att hämta mer Cola från kylen. Ha på sig pojkvännens alldeles för stora huvtröja för att man inte pallar något som sitter åt någonstans på kroppen. Bacon och äggfrukost och några alvedon. Repriser av Idol, Bonde söker fru samt Top Model. Och ännu bättre blir det hela av att min bättre hälft kanske har det ännu lite värre än jag, han har sagt ungefär tre meningar på hela dagen.

Orsaken till mitt tillstånd är en viss krocketturnering i Bromma igår. Sorgen efter en tung förlust dränktes i diverse alkoholhaltiga drycker. Orättvis turnering, jag fick den sämsta klubban och kom i en grupp med krocketproffs. Jag ska aldrig mer spela krocket.

Dagens roligaste

”Skämtar du? Det har ingen sagt till mig.”

Kulturminister Cecilia Stegö Chilò när hon fick veta att hon får ansvara för idrottsfrågor i regeringen.

Välkommen tillbaka Calle!

Välkommen in i värmen! Nu blev jag glad. Det här blir bra. Ett tag ryktades det om att Leijonborg skulle bli utrikesminister. :-0. Kan han ens engelska? Reinfeldt sväljer stoltheten och det känns åtminstone positivt.

Fredag. Sovmorgon och McLeod's Daughters till frukost.

Här är jag

Nu är det redan torsdag och jag har inte bloggat på en vecka. Orden tog slut samtidigt med lusten att skriva. Har eftersemesterblues och vet faktiskt inte om jag är helt med på hela grejen att livet först och främst ska handla om jobb och har man tur så hinner man med att göra lite andra saker också…. Mycket har hänt och samtidigt ingenting. Fick veta i dag att mina snygga italienska skinnboots tydligen inte passar till svart klänning. Nähä. Så nu måste jag även ha ett par svarta boots. Igår åt vi en riktigt aussie steak dinner med kokta färska majskolvar och vitlökspotatismos. Perfekt höstmat. Har klippt och färgat håret hos min underbara och coola frisör Nettan på Svartensgatan 7. Hon är bäst och nu ska hon få en bebis! Det bara sprutar ut skrikpåsar till höger och vänster nuförtiden. En middag hemma hos oss i Kransen i lördags kväll utmynnade i att årets julklapp 2004 från TV4 – Idolspelet – slets upp och det gastades i timmar innan vi tröttnade. Jag är fortfarande förvånad över att grannarna inte hört av sig. Bio i söndags, Talladega Nights- the Ballad of RB. I love Will Farrell. Har fått lite nya kläder på jobbet men allt är brunt, grått och murrigt. Jag har inte tränat alls, inte ens en enda liten promenad. Jag har fortfarande inte bestämt mig för vilken laptop jag ska köpa men jag har däremot sålt min 350D samt ett objektiv så snart lägger jag in beställningen på min 400D. Yesssssss…

Sådär. Nu är vi uptodate.